Grundbeloppet för utdelning är ett skarpt tal, inte en gissning, och det har ändrats helt inför 2026. Räkneexemplet visar hur du själv ser om du ligger inom eller utanför gränsen.
De nya reglerna för fåmansföretag gäller från och med inkomståret 2026. Den gamla förenklingsregeln, som byggde på 2,75 gånger inkomstbasbeloppet, är borttagen. Istället gäller ett gemensamt grundbelopp för alla delägare. Det här räkneexemplet visar vad det betyder i kronor, men räkna alltid på din egen ägarandel och ditt eget resultat innan du fattar beslut.
Grundbeloppet för 2026
Grundbeloppet är fyra gånger inkomstbasbeloppet för året innan beskattningsåret. Inkomstbasbeloppet för 2025 är 80 600 kronor. Fyra gånger det blir 322 400 kronor.
Är du ensam ägare av ditt bolag är det här beloppet, innan eventuella tillägg för lönebaserat utrymme eller sparat utdelningsutrymme från tidigare år, din gräns för hur mycket utdelning som beskattas till den lägre satsen. Äger du bolaget tillsammans med andra fördelas grundbeloppet efter ägarandel, så äger du hälften får du hälften av 322 400 kronor som din del.
Vad den lägre skattesatsen faktiskt innebär
Utdelning inom gränsbeloppet beskattas med två tredjedelar av kapitalskattesatsen på 30 procent, vilket ger en effektiv skattesats på 20 procent. Tar du ut hela grundbeloppet, 322 400 kronor, i utdelning betalar du alltså ungefär 64 480 kronor i skatt på den delen. Kvar blir ungefär 257 920 kronor efter skatt.
Vad som händer om du behöver mer
Säg att du behöver 500 000 kronor för att täcka dina privata utgifter under året. De första 322 400 kronorna kan tas ut till 20 procents skatt, enligt exemplet ovan. De resterande 177 600 kronorna, om de tas som utdelning utöver gränsbeloppet, beskattas istället som inkomst av tjänst, till en betydligt högre skattesats än de första kronorna.
Det gör att den sista biten av uttaget blir dyrare per krona än den första biten. Många upptäcker det här först när deklarationen redan är inlämnad, inte när beslutet om hur mycket som skulle tas ut fattades.
Lönebaserat utrymme kan höja gränsen, men det kostar
Utöver grundbeloppet finns möjligheten att bygga ett lönebaserat utrymme, kopplat till hur mycket lön som betalats ut i bolaget under året. Ju mer lön som betalas ut, desto större kan gränsbeloppet bli, vilket i sin tur gör att en större andel av framtida utdelning kan tas till den lägre skattesatsen.
Fällan är att lönebaserat utrymme kräver att lön faktiskt betalas ut, till dig själv eller till anställda, vilket i sig kostar både lön och arbetsgivaravgifter innan någon utdelning ens är aktuell. Att bygga upp ett större gränsbelopp på det sättet är alltså inte gratis. Det är en avvägning mellan att betala mer nu för att kunna beskattas lägre senare.
Varför beloppet inte räcker för alla
322 400 kronor låter som mycket pengar för den som aldrig räknat på det i relation till sin egen livsstil. För den som har familj, bostadslån, eller flera bolag att försörja sig från, räcker det ofta inte hela vägen, vilket tvingar fram en avvägning mellan lägre skatt och tillräckligt med pengar att leva på.
Det finns sätt att bygga upp ett större gränsbelopp över tid, genom lönebaserat utrymme kopplat till utbetalda löner i bolaget, och genom att spara outnyttjat utrymme från tidigare år. Att räkna ut om det är värt att bygga upp ett sådant utrymme, eller om det är bättre att ta ut mer nu till högre skatt, är en avvägning som skiljer sig från person till person och från år till år.
Det svåra är inte uträkningen en gång, det är att göra om den varje år
Att räkna fram sitt eget gränsbelopp för ett enskilt år går att göra på en eftermiddag. Det som är svårare är att göra samma uträkning varje år, med uppdaterade belopp, uppdaterade regler och en uppdaterad bild av vad du faktiskt behöver leva på, utan att glömma bort att reglerna faktiskt ändrats sedan förra gången du räknade.
De flesta som sköter det här helt själva gör uträkningen ordentligt det första året. Sedan återanvänds fjolårets siffror, av tidsbrist snarare än ovilja, och plötsligt planeras ett uttag utifrån ett gränsbelopp som inte längre gäller.
Fler artiklar om lön, utdelning och pension.